sadness?

Ibland vill man bara skrika rätt ut.
Man tror att man har det så jävla bra.
Man blir äcklad av sig själv...
Eller nu ljög jag.
Inte man, jag menar förståss, jag...

Jobbet startade i onsdags
älskar mitt jobb, trots att allt inte är perfekt där
men ingenting är perfekt här i världen.
Skriver mer när jag är på bättre humör
och när jag fått lite sömn. Blev plötsligt pigg.
Lyssnar på åskan och tänker alldeles för mycket.

Kan inte bara en del av mig försvinna
den delen som är negativ, och som trycker ner mig
bryter ner mig långsamt, jag vill inte hamna där igen
dra mig upp, jag ramlar, långsamt.
Snälla?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0